Din resa genom Dalsland över vatten är en resa genom 300 år av framtidsdrömmar och visioner. Dalslands historia har mycket gemensamt med många delar av Sverige, men är så mycket mer dramatisk och koncentrerad. Här finns berättelserna om att skapa sig ett liv utanför allfartsvägarna och genomföra storslagna drömmar med hårt arbete och okuvlig vilja.
Vägen mot en kanal
Dalslands kanal var efterlängtad. Sedan 1600-talet hade järnmalm fraktats från Bergslagen till de växande bruken i Dalsland med båt över Vänern och häst och vagn genom landskapet. På 1700-talet började diskussionen i riksdagen om att binda samman Dalslands vattenvägar med en grävd kanal till en 25 mil lång vattenled.
Sommaren 1868 stod den klar – en av Europas vackraste vattenvägar. Den öppnade upp mot världen och järnmalm, människor och post kunde transporteras i ett sträck med fartyg från Dalslands innersta skogar till hamnen i Göteborg eller vidare till Östersjön via Göta kanal.
En dalsländsk folkaktie
Carl Fredrik Waern var uppväxt på Billingsfors bruk och drev Bäckefors bruk och Baldersnäs med framgång. Han var tongivande i kampen för en kanal, men det var hans son, med samma namn, som blev Dalslands Kanal-Aktie-Bolags första VD 1865. Dalslänningarna gick man ur huse för att stötta projektet – alla insåg vilken betydelse kanalen skulle få för hela bygden.
Den stora utmaningen i Håverud
En sak trodde få var möjlig: att leda fartygen förbi Håverud. Här möttes en strid fors, mjuka bergarter längs branta sluttningar och en höjdskillnad på tio meter. Omlastning och transport med hästdriven järnväg var länge den enda tänkbara lösningen.
Men så trädde Nils Ericson in i historien. Uppväxt vid Göta kanal och med erfarenhet av slussbyggen i Trollhättan och Stockholm, såg han en annan väg. Hans idé var djärv: att bygga en akvedukt – en bro av järn fylld med vatten – där båtarna kunde ledas rakt över forsen.
En bro utav vatten och järn
På bara fyra år stod verket klart. En 33,5 meter lång plåtränna, sammanfogad av 33 000 nitar, lyfte båtarna över forsen och ner i slusstrappan vid Håfreströms bruk. Akvedukten och hela kanalen invigdes av kung Karl XV år 1868. Akvedukten är ett mästerprov av svensk ingenjörskonst.
Det faktum att både en järnvägs- och en landsvägsbro korsar platsen gör Håverud ännu mer spektakulär. Här möts tre färdvägar – land, järnväg och vatten – på ett sätt som är unikt i världen.
Kanalen som kulturarv och upplevelse
Dalslands kanal fortsatte att vara en livsnerv för frakter av timmer, järn och människor långt in på 1900-talet. När industrins transporter tog nya vägar såg framtiden en tid dyster ut. Men med semesterlagen fick kanalen nytt liv.
Idag är det båtar, kanoter och besökare som fyller vattenvägen med liv. Slussningarna lockar hundratusentals varje år, och akvedukten i Håverud har blivit ett av Dalslands mest älskade landmärken.
Ett levande minne
Att slussa sig fram genom kanalsystemet är en resa i tiden. Stenarna i slussbassängerna, järnet i portmekanismerna och akveduktens 33 000 nitar bär på en 150-årig historia. Här möter du både stillheten och dramatiken – det bästa av två världar. Och framför allt: här får du uppleva det som generationer före oss byggde med envishet, mod och framtidstro.